Frågor & svar

Fråga 1:

Vad är Innebörden av begreppet "privat kommersiell aktör" i 37 § förordningen (2009:41) om statlig finansiering genom Almi Företagspartner AB och bolag som ingår i dess koncern?

Svar:

En (saminvesterande) privat kommersiell aktör tillhandahåller privat kapital till skillnad från en offentlig riskkapitalaktör som tillhandahåller offentligt kapital (dvs. detta härstammar från den svenska statsbudgeten, landstings eller kommuns budget eller i övrigt disponeras av myndigheter eller organ som lyder under offentlig rätt).

En kommersiell riskkapitalfond vars kapitalbas tillskjutits i form av både privat och offentligt kapital på lika villkor får räknas som privat kommersiell aktör om kapitalbasen till mer än hälften utgörs av privata medel.

En företagare som är beredd att saminvestera i det egna företaget på lika villkor med Almi-kopplat riskkapitalbolag kan inte anses vara en "privat kommersiell aktör". Skälet är att företagaren kan ha andra investeringsmotiv än vad en professionell privat aktör på riskkapitalmarknaden har. Sådana saminvesteringar medför därför risk för att det offentliga riskkapitalet inte satsas på strikt affärsmässiga villkor och därmed kan ha inslag av statligt stöd, vilket inte är förenligt med ovan nämnda förordning.

Fråga 2:

Vilka branschbegränsningar gäller för Almi Invest-bolagens aktiekapitalplaceringar enligt EG:s regelverk?

Svar:

EG:s regler om statligt stöd till riskkapitalinvesteringar i små och medelstora företag med dess branschrestriktioner omfattar inte de Almi-kopplade riskkapitalbolagens aktiekapitalplaceringar p.g.a. att dessa sker på samma villkor som gäller för saminvesterande privata kommersiella aktörers placeringar och därigenom i förenlighet med den s.k. privata investerarprincipen.

Det torde heller inte finnas några andra EG-rättsliga hinder för riskkapitalinvestering inom viss bransch.

I den till ansökningarna om ERUF-medel bifogade affärsplanen berörs inte frågan om inom vilka branscher investeringarna ska genomföras eller vilka branscher som uteslutna.

Styrgruppen utgår från att för de ERUF-stödda riskkapitalprojekten fastställs eventuella branschrestriktioner i samråd med berörda finansiärer.

Fråga 3:

Kan ett regionalt holdingbolag med enbart offentlig finansiering anses vara en privat kommersiell aktör?

Svar:

Nej

Fråga 4:

Har enskilda SMF som mottagit riskkapital delfinansierat med ERUF-medel informationsskyldighet enligt EU?

Svar:

Formellt finns ingen sådan skyldighet, men Tillväxtverkets styrgrupp för kapitalförsörjning och ledningsgruppen för Europaprogrammen har fattat beslut att det är rimligt att även portföljbolagen i paritet med de företag som erhåller företagsstödinformationsskyldighet enligt EU.

Läs mer om informations- och offentlighetsåtgärder samt grafiska riktlinjer.

Fråga 5:

I beslutsbilagan (avseende beslut om ERUF:s delfinansiering av riskkapitalprojekt) om särskilda villkor avseende Granskning från förvaltningsmyndigheten anges att "Enligt förordningen (EG) nr 1828/2006, artikel 13.2 samt 26§ i Nuteks/ Tillväxtverkets föreskrifter (2008:1), har förvaltande myndighet med flera rätt att genomföra kontroller på plats hos stödmottagaren/Projektägaren. Äger förvaltande myndighet med flera rätt att genomföra kontroller på plats även hos portföljföretagen?

Svar:

Huvudregeln är att kontroller på plats är begränsade till stödmottagaren/Projektägaren dvs. förvaltaren av fondprojektet.

Undantagsfall, när kontroller på plats kan komma i fråga, torde vara när riskkapital till portföljbolag har beviljats på särskilt villkor om att portföljbolaget ska använda riskkapitalet helt eller delvis till anskaffning av specificerade tillgång(ar) (t.ex. byggnader, utrustning eller varor) eller tjänst(er). Denna tolkning baseras på DOC COCOF/07/0018/01 EN FINAL, Note of the Commission services on Financial Engineering in the 2007-13 programming period, punkten 4 om att ansvaret för att redovisa och bevara dokumentation inklusive bevis på utgifter i form av verifikationer och bevis på betalningar för anskaffade tillgångar eller tjänster åligger portföljföretag endast om det beviljade riskkapitalet (och motsvarande för lån och lånegarantier) förenats med villkor om att användas för anskaffning av vissa specificerade tillgångar eller tjänster.

Fråga 6:

Varför är inte beviljade ERUF-medel till Sjätte AP-fonden för delfinansiering av deras planerade riskkapitalfond/projekt I Mellersta Norrland förenat med särskilt villkor om att de enskilda riskkapitalinsatserna ska genomföras i samfinansiering med privat kommersiellt kapital på lika villkor och på minst samma belopp?

Svar:

Lagen (2000:193) om Sjätte AP-fonden innehåller till skillnad från förordningen (2009:41) om statlig finansiering genom Almi Företagspartner AB och bolag som ingår i dess koncern samt förordningen (2009:268) om statlig finansiering genom Innovationsbron AB och dess dotterbolag ingen bestämmelse om att varje riskkapitalplacering ska syndikeras med privat kommersiellt kapital på lika villkor och på minst samma belopp. Enligt lagens 3 kap. 1§, andra stycket ska Sjätte AP-fonden placera fondmedlen så att "kraven på långsiktigt hög avkastning och tillfredsställande riskspridning tillgodoses". Sjätte AP-fonden är således en offentlig kommersiell riskkapitalaktör. Därför har inte förvaltande myndigheten grund för att ställa krav på att Sjätte AP-fonden ska syndikera med privata kommersiella aktörer. I samråd med Sjätte AP-fonden har/ska de beviljade ERUF-medlen därför i stället förenas med följande särskilda villkor:

"5. Investeringar på affärsmässiga grunder Projektägarens placeringar ska alltid ske på affärsmässiga grunder. Om projektägaren så bedömer möjligt och lämpligt ska minst en privat kommersiell aktör investera samtidigt i portföljbolaget och på minst samma belopp."

Fråga 7:

Kan fondprojekten investera i portföljbolag med befintliga ägare? (Frågan och svaret gäller för alla fondprojekt)

Svar:

I princip bör denna typ av medinvestering undvikas. Det kan bli svårt att bedöma partnernas investeringsmotiv vilket medför risk för det offentliga kapitalet inte satsas på strikt affärsmässiga/marknadsmässiga villkor och därmed kan ha inslag av statligt stöd, (vilket t ex inte är förenligt med 37 § förordningen (2009:41) om statlig finansiering genom Almi Företagspartner AB och bolag som ingår i dess koncern).

En av förutsättningarna för fondprojekten är att det inte förekommer något inslag av statligt stöd, principen att investeringarna i fondprojekten sker på marknadsmässiga kommersiella villkor skall säkerställa det, bland annat genom:

att varje investering sker med minst lika mycket kapital från fondprojekten (offentligt) som med privat(a) kommersiella aktör(er)
att investeringarna görs på lika villkor
att den privata kommersiella aktören går in i investeringen utan tidigare kopplingar till portföljbolaget, att han/hon/de är oberoende.

Exempel 1. För fondprojekt första tänkta investering med portföljbolag
Befintlig(a) ägare: 50 %
Fondprojekt: 50 %
Totalt: 100 %

Eftersom det i exemplet ovan finns befintlig(a) ägare utan ny, oberoende tillkommande privat kommersiell aktör kan den investeringen inte anses ske på marknadsmässiga villkor och riskera inslag av statligt stöd och kan inte godkännas.

Det kan finnas situationer där en investering med befintliga ägare kan förekomma

Exempel 2. För fondprojekt första tänkta investering med portföljbolag
Befintlig(a) ägare: 25 %
Nytillkommande extern, (utan tidigare bindningar/kopplingar) privat kommersiell aktör som investerar på marknadsmässiga villkor: 25 %
Fondprojekt: 50 %
Totalt: 100 %

I exemplet ovan är det en befintlig ägare eller "aktör" som har kopplingar och ett befintligt engagemang i portföljbolaget som avser genomföra en investering tillsammans med en ny privat kommersiell aktör, som investerar minst lika mycket och på samma villkor som denne. Därmed kan det anses verifierat att dessa båda tillsammans genomför investeringarna på strikt marknadsmässiga kommersiella villkor och bedöms därmed inte strida mot statsstödsreglerna.

De följdinvesteringar som anges i ansökningarna (affärsplanerna) och i besluten för fondprojekten påverkas inte av ovan, det vill säga följdinvesteringar i pågående investeringar är ok, även med befintliga ägare enligt exempel 2 ovan.

Fråga 8:

Kan fondprojekten agera som en fond i fond, d.v.s investera i ett aktiebolag som i sin tur investerar i små och medelstora företag?

Svar:

Eftersom det i Sverige inte är aktuellt med holdingfonder inom ramen för regionalfonden gjordes en utlysning 2008 riktad till finansieringsaktörer som ville investera direkt i företag.

Grundprincipen för de svenska fondprojekten som delvis finansieras med regionalfondsmedel är, enligt artikel Artikel 45 i Tillämpningsförordningen (nr 1828/2006), att (på kommersiella grunder) investera i företag.

Sådana investeringar får bara göras under dessa företags start- och tillväxtfas, inbegripet startkapital, eller expansionsfas, och skall endast gälla verksamhet som förvaltarna av det finansieringstekniska instrumentet anser vara ekonomiskt bärkraftigt. Ett avsteg från denna grundprincip föreslås endast accepteras om fond-i-fond upplägg uttryckligen fanns med den affärsplan som legat till grund för förvaltande myndighets beslut för ERUF-stöd.

Skulle en ändringsansökan inkomma till förvaltande myndighet måste den bland annat säkerställa att dispositionsrätten inte flyttas från förvaltande myndighet enligt Anslagsförordningen (1996:1189) 5§. Det måste även vidare utredas om inte investeringsbolaget även måsta ha laglig grund för att bedriva riskkapitalverksamhet med offentliga medel

Förvaltande myndighets slutsats är således att fondprojekten ska investera direkt i SMF i nämnda tidiga skeden och att en fond-i-fond lösning riskerar vara svårgenomförbart gentemot regelverket.

Fråga 9:

Kan fondprojekten investera i form av konvertibla skuldbrev?

Svar:

Fråga 10:

Hur ska intäkter hanteras i fondprojekten?

Svar:

Intäkter i form av ränta ska årligen redovisas, och alltid finnas verifierbara på projektägarens konto, till förvaltande myndighet.

Samma sak gäller vid ränteintäkter av konvertibla skuldebrev och gjorda exits där vinst uppstått.

Ovan nämnda intäkter får användas till det som anges i beslut och särskilda villkor, det vill säga till investeringar och till administration därav (den administrativa kostnaden får dock ej överstiga 3 % av kapitalbasen i årsgenomsnitt).

Fram till projekttidens slut får nya investeringar göras med intäkterna, efter projekttid endast följdinvesteringar.

Intäkter i form av nytillskott av nationella offentliga medel, ökar budgetens medfinansiering, och ändringsbeslut ska göras.

Intäkter i form av fakturering av tjänst dras av från havda kostnader.

Fråga 11:

Hur mycket kan ett fondprojekt investera i ett portföljbolag?

Svar:

Det belopp som angivits i affärsplanen/beslutet, vill man ändra på beloppet ska fondprojektet lämna in en ändringsansökan till förvaltande myndighet, innehållet i ändringsansökan ska förankras hos samtliga finansiärer skriftligt.

Fråga 12:

Hur regionalt förankrade måste de bolag fondprojekten investerar i vara?
Måste bolagen som projekten investerar i till exempel ha:

sitt juridiska säte inom det egna programområdet?
en väsentlig del av sin nuvarande verksamhet inom det egna programområdet?
en väsentlig del av sin planerade verksamhet inom det egna programområdet? Hur ska i så fall "väsentlig del" definieras?

Svar:

Inom ramen för den ansökningsomgång som genomfördes i alla åtta programområden 2008/2009 var det uttryckligt och tydligt angett, i utlysningstexterna och i samtliga beslut, att investeringarna ska göras i bolag vars verksamhet förväntas bedrivas i det egna programområdet. Samt att eventuell skapad tillväxt kommer den egna regionen till del.
Det är också med i strukturfondspartnerskapens skrivning om prioriterade satsningarna.

Innebörden av det är att de investeringar fondprojekten genomför ska ske i verksamhet som i sin helhet planeras finnas inom det egna programområdet.

I bedömningen av begreppet "i sin helhet" kan dock bortses för exempelvis viss, i sammanhanget marginell, försäljningsverksamhet eller liknande som planeras bedrivas på annan plats. Företag som erhåller villkorslån eller ägarkapital i Sydsvensk Entreprenörskapsfond 1(SEF 1) ska, enligt beslut (grundat på ansökan), ha sitt säte eller huvudsakliga verksamhet i Skåne/Blekinge.

Det är den planerade verksamheten som ska ligga till grund för investeringen. Var ägandet eller den befintliga verksamheten, innan beslut om investering, sker borde inte ha någon större betydelse.

Eftersom det finns fondprojekt i hela landet kan fondprojekten om det bedöms lämpligt hänvisa till en annan regions fondprojekt om verksamheten kan förväntas ske där.