De minimis

Riktlinjer för hantering av de minimis i projekt som finansieras ur Europeiska regionala utvecklings-fonden. Gäller från 1 juli 2010

För vilka kan de minimis beviljas?

De minimis får beviljas i projekt som stöds av Europeiska regionala utvecklingsfonden, där projektägaren/stödmottagaren är en myndighet eller annan offentlig aktör som beviljar stöd till företag i ett andra led. Det kan till exempel handla om inku-batorsprojekt, TripleHelix-projekt eller projekt som drivs av högskolor/universitet.

De minimis får även beviljas i projekt där projektägaren/
stödmottagaren eller samverkanspart är ett företag.

Insatser och stöd som beviljas inom ramen för de godkända stödordningar som länsstyrelser och regioner/regionala samverkansorgan förvaltar ska även fortsättningsvis hanteras enligt den ordningen. I förekommande fall används redan i dagsläget finansiering ur den Europeiska regionala utvecklingsfonden till att växla upp sådana stödordningar.

Avsikten med riktlinjerna för hantering av de minimis i projekt som finansieras ur den Europeiska regionala utvecklingsfonden är att ge vissa möjligheter inom projekt att tillåta stöd upp till stödtaket för de minimis.  

Insatser som de minimis får beviljas för

Insatser till enskilda företag som de minimis får beviljas för är mjuka investeringar, till exempel:

• kontantstöd som beviljas med stöd av en författning eller ett regeringsbeslut
• konsultinsatser
• mässdeltagande
• utbildningar och seminarier
• eget arbete
• forskningstid 

De minimis-bestämmelser

Den gällande förordningen innehåller regler om hur de minimis får beviljas.  I korta drag gäller följande:

• stöd av mindre betydelse kan beviljas till både små och stora företag
• stöd av mindre betydelse får inte beviljas till företag i svårigheter eller till utgifter som har samband med exportverksamhet
• det totala stödet till ett företag får inte överstiga 200 000 € under en period om tre beskattningsår (innevarande och de 2 föregående beskattningsåren)
• taket för stöd till företag inom vägtransportsektorn är 100 000 € under tre beskattningsår
• om ett företag ingår i en koncern gäller stödtaket (200 000 € respektive 100 000 €) för hela koncernen
• varje enhet, oavsett juridisk form och som bedriver eko-nomisk verksamhet med eller utan vinstsyfte exempelvis ekonomiska föreningar, ideella föreningar, stiftelse och aktiebolag räknas som företag
• beloppet avser bruttobelopp, det vill säga före skatteavdrag eller annan avgift
• stödet kan beviljas i form av kontantbelopp eller i annan form
• stöd i annan form uträknas med hjälp av en bruttobidrags-ekvivalent
• stöd i form av lån beräknas på grundval av de marknads-räntor som gällde när lånet beviljades
• om stödtaket (200 000 €/100 000 €) överskrids kan allt stöd återkrävas
• de minimis inte får beviljas utöver statligt stöd som beslutats i enlighet med gruppundantagsförordningen eller sådant statligt stöd som EU-kommissionen godkänt

När behöver man tänka på statsstödsregler och de minimis-bestämmelser?

Vid stöd som gynnar enskilda företag, exempelvis:

• Bidrag till enskilda företag i samband med hårda investeringar i byggnader och maskiner.
• Mjuka investeringar såsom produkt- och verksamhetsutveckling, marknadsföring och informationsinsatser.
• Samverkansprojekt mellan flera företag avseende till exem-pel marknadsföring och produktutveckling där man ser den direkta nyttan för enskilda företag. Bidrag till företag som samverkar är statsstöd i de fall offentliga medel (EU, stat-liga, kommunala) finansierar investeringar eller andra utgifter i företagen. Avgörande för bedömningen är om de medver-kande företagen får andra än obetydliga ekonomiska fördelar av det offentliga stödet. Ett exempel på statsstöd är genomförandet av mässdeltagande för en grupp av företag.

När behöver man inte tänka på statsstödsregler eller de minimis-bestämmelser?

Vid allmänt näringslivsfrämjande (ej företagsspecifika) åtgärder. Det är stöd som inte kan anses gynna enskilda företag eller avgränsade grupper av företag. Till exempel:

• Insatser för att intressera och motivera företag att dra nytta av de möjligheter som strukturfondsprogrammen ger i form av information, rådgivning, samhällsinitierade förstudier etc. Sådana initiala insatser inom ramen för enskilda projekt kan också anses vara icke företagsspecifika under förut-sättning att de utgör ett led i arbetet att övertyga enskilda företag att delta på ett mer kvalificerat sätt i ett projekt.
• Forskning och framtagande av information som nationellt gagnar hela näringslivet och där ingen koppling görs till de affärsmässiga målen hos ett enskilt företag eller en viss grupp av företag.
• Allmänt hållen företagsrådgivning från kompetenscentra.
• Förberedande insatser för samverkansprojekt genom åtgärder som avser att få till stånd samverkan mellan företag. Det kan exempelvis gälla studier för att undersöka möjligheter till att skapa nätverk mellan företag. Övergripande studier för att identifiera och utveckla nya marknader för företag i området är ett annat exempel. Resultaten av dessa studier kan komma att ligga till grund för fortsatt samverkan mellan en bestämd grupp av företag.

Blanketten Intyg om de minimis finns att ladda ner på sidan för Blanketter och dokument

Rättslig grund

Kommissionens förordning (EG) nr 1998/2006 av den
15 december 2006 om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i fördraget på stöd av mindre betydelse.

Rådets förordning (EG) nr 1083/2006 av den 11 juli 2006 om allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklings-fonden, Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden samt om upphävande av förordning (EG) nr 1260/1999,
artikel 2.4