EU:s regionala utvecklingspolitik

EU:s politik för regional utveckling, sammanhållningspolitiken, har som målsättning att bidra till ekonomisk och social sammanhållning inom EU. Syftet är att minska regionala skillnader och ojämlikheter mellan människor. Det främsta instrumentet för att uppnå detta är strukturfonderna som utgör drygt en tredjedel av EU:s budget.

Strukturfonderna är inga fonder i egentlig mening utan snarare poster i EU:s långtidsbudget. Fonderna finansierar fleråriga program inom området ekonomisk och social sammanhållning.

Sverige omfattas av två strukturfonder:

• Europeiska Regionala Utvecklingsfonden (ERUF) syftar till att minska den regionala obalansen inom EU. ERUF finansierar insatser inom infrastruktur, sysselsättning, lokal och regional utveckling.
• Europeiska Socialfonden (ESF) är inriktad på att motverka och förhindra arbetslöshet, att utveckla det mänskliga kapitalet samt främja integration på arbetsmarknaden.

Utöver detta finns finansieringsposter för utveckling av landsbygden och fisket via:

• Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling syftar till att stödja ekonomisk diversifiering av landsbygden och
• Europeiska Fiskerifonden slutligen finansierar insatser inom fiskenäringen.

Det finns därutöver en sammanhållningsfond, framför allt ämnad för de nya medlemsländerna, som går till miljöprojekt och transeuropeiska nätverk inom infrastruktur på transportområdet. ERUF, ESF och i viss mån jordbruksfonden, är de fonder som har störst betydelse för regional utveckling.

Totalt omfattar EU:s budget 862 miljarder euro för perioden 2007-2013, varav 308 miljarder euro är avsatt för regional utvecklingspolitik. Den nya programperioden syftar till att skapa konkurrenskraft, tillväxt och sysselsättning i alla regioner inom EU. Sammanhållningspolitiken utgör ramen för detta. De strategiska riktlinjer för regional utveckling som är antagna av unionen bildar ett ramverk som är vägledande för nationella och regionala strategier och program.

Det finns tre mål för sammanhållningspolitiken för perioden 2007-2013:

• Konvergens
• Regional konkurrenskraft och sysselsättning
• Territoriellt samarbete

Konvergens

Konvergensmålet utgör 81 procent av strukturfondsbudgeten och riktar sig till de regioner inom EU som är minst ekonomiskt utvecklade.

Regional konkurrenskraft och sysselsättning

Genomförs i Sverige i åtta regionala strukturfondsprogram som finansieras via Europeiska Regionala Utvecklingsfonden (8,4 miljarder kronor) samt ett nationellt program innehållandes åtta regionala planer, som finansieras via Europeiska Socialfonden (6,2 miljarder kronor).

Regional konkurrenskraft och sysselsättning, som utgör 16 procent av strukturfondsbudgeten, ersätter tidigare Mål 2 och 3, och ska bidra till att stärka regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning.

Territoriellt samarbete

Genomförandet av det territoriella samarbetsmålet sker genom tre programtyper:

• Gränsregionala program, där 17 av 21 svenska län är berättigade att delta.
• Transnationella program för större sammanhängande områden (omfattar hela Sverige).
• Interregionala program för nätverk och erfarenhetsutbyte inom hela unionen (omfattar hela EU, Norge och Schweiz).

Sverige omfattas av 13 program; sex gränsregionala, tre transnationella och fyra interregionala program för nätverkande och erfarenhetsutbyte. Budgetomslutningen, inklusive medfinansiering i dessa program uppgår till ca tio miljarder kronor.

Territoriellt samarbete ersätter det tidigare gemenskapsinitiativet Interreg, som nu har blivit ett reguljärt mål inom sammanhållningspolitiken. Detta innebär en statushöjning för gränsöverskridande samarbete, som ses som en viktig del för att öka tillväxten inom unionen. Det innebär också en mer strategisk ansats på de insatser som finansieras genom de territoriella samarbetsprogrammen och ställer högre krav på uppföljning. Territoriellt samarbete syftar till ökad integration och samarbete mellan regionerna för ökad tillväxt och utgör tre procent av strukturfondsbudgeten.