En fjärde utvärderingsrapport om genomförandeorganisationen presenteras inom kort.

Sweco kommer inom kort att presentera en fjärde utvärderingsrapport om genomförandeorganisationen. Denna gång med fokus på återföring- och lärandeprocesser.

Förutom detta har ett antal tematiska studier publicerats under året där utvärderingar gjorts utifrån de horisontella kriterierna jämställdhet, integration, kluster, inkubatorer samt miljö. Läs om de huvudsakliga resultaten i korthet här nedan.

Du kan också ladda ned rapporterna i sin helhet från vår webbplats.

Gå till sidan Tematiska insatser och ladda ner rapporterna
 

Jämställdhetsrapporten

Programperiodens övergång:

• Utifrån små till stora projekt visar att stora projekt har störst möjlighet att formulera jämställdhetsinsatser, integrera dem i projektverksamheten och uppnå resultat.
• Från många åtgärder till tre insatsområden visar att man nu integrerar jämställdhetsfrågan i programmet i sin helhet till skillnad från tidigare då frågan avdelades till speciella insatser och blev mer "sidospår" i det övriga projektarbetet.
• Från utvärdering till följeforskning har inte i någon nämnvärd utsträckning underlättat projektens jämställdhetsarbete.

Integrationsrapporten visar att programområdena förhåller sig olika till integrationsbegreppet och det ifrågasätts hur väl indikatorerna mäter integration i termer av en dynamisk dubbelriktad process. Integrationsprojekten är av två slag; de som är riktade mot personer med utländsk bakgrund och de som arbetar med andra målgrupper men där integration bör införlivas i verksamheten. I till exempel Stockholm kopplas hållbarhet ihop med en form av integration. I Västsveriges program ses mångfald och integration som en drivkraft för hållbar tillväxt. I programområde Skåne-Blekinge ska insatser för integration användas för att öka tillgången på arbetskraft. De fem studerade projekten är så kallade pärlbandsprojekt, det vill säga fortsättning av flera tidigare projekt, vilket gör att projektens innovativitet ifrågasätts.

Klusterstudien redovisar resultatet av arbetet med att utveckla ett antal kvalitativa framgångsfaktorer som är generellt användbara för att analysera enskilda eller grupper av kluster oavsett till exempel deras branschfokus, mognadsgrad, inriktning och aktivitetsportfölj.

Fem dynamiska framgångsfaktorer har definierats i studien. De är; 1. Idé, som ska vara grundläggande och tydlig samt förankrad hos medlemmarna, 2. Drivkrafter och engagemang hos aktörer i klustret, 3. Aktiviteter, en utvecklad portfölj som medlemmarna accepterar och deltar i, 4. Kritisk massa, och mångfald av individer, företag och organisationer som upplevs som meningsfullt för medlemskap, 5. Organisation, som kan hantera problem, koordinera och samordna funktioner i och utanför klustret.

Inkubatorstudien har studerat och jämfört två typer av inkubatorverksamheter. 1. Ej universitetsrelaterade som riktar sig till en generell marknad. Fokuserar på person och dennes vilja och förmåga. 2. Universitetsrelaterade och som riktar sig till specifik bransch. Dessa inkubatorer ser mer till idéernas kunskapsinnehåll, skalbarhet och affärsområde. Studien visar att det finns allmänna framgångsfaktorer som gäller för båda typer av inkubatorer samt specifika som gäller för respektive typ av inkubator.

Miljörapporten. Fallstudierna visar på en stor spännvidd när det gäller den roll miljöperspektivet har. De flesta projekten fungerar väl - drivs ofta av professionella projektägare och har inte mött några särskilda svårigheter i genomförandet

Resultaten förefaller ha potential att bli goda - tydligast för de miljöförbättrande delarna  - samtidigt saknas indikatorer och intresse för dessa resultat

Det är svårare att påvisa en måluppfyllelse för målen kring regional utveckling - vilket är i linje med projekten i stort men är på god väg när det gäller att integrera miljöperspektivet i programmen.
Tydligare vision och strategi efterlyses för integrationen av miljöperspektivet i strukturfonderna: det finns gott om exempel när det gäller miljödriven affärsutveckling, men vilka är målen? Kanske är den horisontella anpassningen  (75% procent av projekten) den viktigaste uppgiften - vad är målen och hur gör vi det?
Programmen behöver också bli tydligare - mer generell integration i programmen, tydligare mål och uppföljning av målen.

Rapporten är ännu inte publicerad av Tillväxtverket.

Innehållsansvarig: Ingela Wahlgren