Theolins tankar om läget i programmen

Göran Theolin

I mitt arbete som chef för Förvaltande myndighet, och därmed ansvarig för programgenomförandet, ligger det på min lott att då och då stanna upp och fråga mig hur det går för programmen, om vi är på rätt väg och gör det vi ska. Extra angeläget blir det att göra en sådan halvhalt så här mitt i programperioden.

Viljan från regeringen (både den tidigare och den nuvarande) var att de pengar som finns i Sveriges del av den Europeiska regionala utvecklingsfonden denna programperiod ska gå till betydligt större projekt än under tidigare programperioder. Så har det också blivit. Många bra och stora projekt löper eller är på väg att starta, många av dem är innovativa och många handlar om infrastruktur, vilket oftast ger en god samhällsnytta.

Ligger långt framme

Sverige har också kommit betydligt längre än många andra EU-länder i genomförandet av programmen. I april 2010 hade 64 procent av de pengar som finns i Europeiska regionala utvecklingsfonden för Sveriges del beviljats, och det måste vara mer än Väl Godkänt med tanke på att programmen kom igång sent.

Om detta också innebär att fördelade EU-medel ger de resultat som den svenska allmänheten, regeringen, riksdagen och kommissionen har rätt att förvänta sig - det vet vi inte än. Sommaren 2011 kommer många projekt att vara avslutade och då kan vi se de första resultaten. En nyhet under denna programperiod är den följeforskning som bedrivs på såväl projekt- som programnivå, och den kommer, tillsammans med annan utvärdering, att visa om resultaten blir som förväntat.

Resultaten kommer senare

Sen är det en annan sak att många av de innovativa projekten inte kan leverera resultat omedelbart. Erfarenheter från tidigare programperioder visar att innovativa projekt ibland inte ger resultat förrän efter 10 år eller mer. Att då mäta deras resultat omedelbart efter projektets slut är missvisande. Vi måste hitta ett system där resultatuppföljningen även tar hänsyn till detta.

Att driva projekt inom EU:s ramar kräver ofta specialkunskap. Det är kunskap som upparbetas efter hand, och det avspeglas i statistiken över beviljade EU-medel per programområde. Inom de områden där man har vana vid EU-projekt sedan tidigare programperioder har man i denna period beviljat mer medel än i områden som är nya i strukturfondssammanhang.

Utbetalning blir utmaning

Att vi nu är mitt i programperioden betyder också att den första vågen av projekt är på väg att avslutas. Det betyder i sin tur att det ställs ökade krav på oss som Förvaltande myndighet att hinna med utbetalningarna i en acceptabel takt. Det är inte acceptabelt att projekt ska få likviditetsproblem för att vi inte hinner med.

Därför är vi på Tillväxtverket mitt inne i ett kvalitetsarbete där vi genom effektivisering ska bli än mer skickade att lösa de utmaningar som ligger framför oss.