Bioenergi utvecklas i Härjedalen

Gammal beprövad teknik, men i en ny kombination och med ett stort intresse från kinesiskt håll. Så beskriver projektledaren Lars Fritz verksamheten i Bioenergikombinatet i Sveg. Projektet har fått nästan 28 miljoner kronor från Europeiska regionala utvecklingsfonden.

Foto: Jocke Lagercrantz

Totalt 23,5 miljoner kronor kommer från Energimyndigheten samt två miljoner från Länsstyrelsen i Jämtlands län. Tillsammans med privat finansiering uppgår den totala projektkostnaden till drygt 70 miljoner kronor. I projektet ligger bland annat forskning som bedrivs vid Lunds Tekniska högskola. Där görs laboratorieanalyser och utvärdering av de försök som utförs i Sveg.

- Bakgrunden till projektet är den trä- och biobränsleindustri som redan finns i Sveg, säger Lars Fritz. Industrin tar fram torvbriketter och träpellets som fraktas, till största delen med inlandsbanan, till Mälardalen där det används för framställa energi i kraftvärmeverk.

Syftet med projektet är att, på ett energieffektivt sätt, skapa vidareförädlade produkter med högt saluvärde. Idén med ett bioenergikombinat är att utnyttja så mycket som möjligt av råvaran genom att kombinera olika processer.

- Den teknik vi använder har provats i liten skala i laboratoriemiljö, säger Lars Fritz. Men vi vill se vad som händer när vi skalar upp processen. Vi är ganska säkra på att det är möjligt att genomföra. Men den stora frågan är; går det att göra det med lönsamhet?

I kombinatet utnyttjas råvaran effektivt och cirka 85 procent av dess energiinnehåll används. Skogsråvarna, cellulosan görs till socker, som i sin tur omvandlas till etanol. Av restprodukten lignin görs pellets som kan brännas i ett kraftvärmeverk. Den spillvärme som bildas kan användas för att värma upp hus eller växthus.

- Här i Sveg finns inget stort behov av fjärrvärme. Men vi tror att det skulle kunna fungera att bygga ett stort växthus. Tanken är då att odlarna, i stället för att köra grönsaker eller blommor upp till Sverige från södra Europa, skulle kunna ha odlingarna här och därmed minska transportkostnaderna.

Han understryker att det inte finns någon färdig lösning än när det gäller växthuset, men att det ingår i projektet att försöka intressera någon stor odlare.

- Det borde vara intressant för dem, säger Lars Fritz. Men det finns en rad frågor som måste lösas för att det hela ska fungera. Det måste till exempel finnas arbetskraft. I det här fallet rör det sig antagligen om att kunna ta emot säsongsarbetare.

Lars Fritz är, förutom projektledare för biogaskombinatet, också tillförordnad VD för det svensk-kinesiska företag som utvecklar kombinatet. Enligt Lars Fritz är kineserna mycket intresserade av att lära sig mer om tekniken att utvinna energi ur cellulosa.

- De har själva mycket halm, säger Lars Fritz. Om det går att hitta ett kostnadseffektivt sätt att utvinna etanol ur denna cellulosa så skulle det kunna bli en viktig komponent i att ställa om energin från kol till renare energi.

Enligt Lars Fritz finansierar kineserna gärna projekt om de ser att där pågår något som de kan lära av.

- Att följa den här typen av försök går fortare än att sitta och läsa forskningsrapporter, säger han. För Svegs del innebär projektet att en rad underleverantörer får arbete. Allt från rörmokare till det lokala konditoriet.

- Det skapas också kvalificerade teknikerjobb. Men högkonjunkturen har inneburit att det hittills varit svårt att hitta folk. Men nu märker vi att det lättar, säger Lars Fritz.
Projektet kommer att bedriva följeforskning och bland annat se på vilka effekter projektet haft lokalt.

Läs mer på www.nbesweden.com