Så fungerar LOV

Tanken med LOV är att kommunen eller landstinget ställer upp ett antal krav och kriterier, och de företag som svarar upp till dessa blir godkända som leverantörer.

Ersättningen för tjänsterna anges i förfrågningsunderlaget och blir lika för alla som blir godkända. Sedan är det upp till brukarna att välja leverantör och pengarna följer brukarnas val. Detta innebär att de som är med i systemet konkurrerar med varandra, och det är kundens val som avgör vem som får leverera tjänsterna.

Skyldighet att annonsera i nationell databas

Kommunerna och landstingen ska själva utforma systemet inom det område man har valt. Det finns dock några förutsättningar i LOV. En är att kommunen eller landstinget är skyldig att annonsera om valfrihetssystemet i en nationell databas som Kammarkollegiet driver. Där kan intresserade leverantörer hitta både annonseringen och det förfrågningsunderlag som ligger till grund för uppdragen.

De grundläggande EG-rättsliga principerna är principerna om likabehandling, icke-diskriminering, öppenhet, ömsesidigt erkännande och proportionalitet. Detta innebär att alla ansökningar ska behandlas lika, alla krav och uppgifter som gäller för upphandlingen ska vara offentliga och att de krav som ställs ska vara rimliga i förhållande till målen för verksamheten.

Ansökningar kan lämnas in när som helst

I ett kundvalsystem enligt LOV så kommer flera aktörer att verka samtidigt. Som leverantör ska man inte vara hänvisad till vissa tider då man ska ansöka, utan ansökningar kan lämnas in när som helst under året.Detta innebär att det blir enklare att komma in på marknaden, eftersom att det inte finns en tid när anbud ska vara inlämnad. Däremot blir ingen garanterad uppdrag, det är upp till den som tar emot tjänsten att välja leverantör.

Exempel på verksamhet där LOV kan tillämpas

Eftersom LOV inte är tvingande så är det upp till varje kommun eller landsting att själva välja om och hur lagen ska tillämpas.

I många kommuner är service inom hemtjänsten först ut att organiseras enligt LOV, som exempelvis städning. Den som blivit beviljad bistånd får då själv välja från en lista av företag vilket som ska städa hos just honom eller henne.
Mer detaljerad information om vilka områden lagen kan tillämpas på finns på Konkurrensverkets webbplats.

Gå till Konkurrensverkets webbplats länk till annan webbplats

Skillnaden mellan LOV och LOU

Båda lagarna styr hur det ska gå till om en kommun eller landsting vill ha andra utförare än den egna verksamheten som levererar viss service eller omvårdnad.

LOU - Lagen om offentlig upphandling

LOU innebär att kommunen eller landstinget bestämmer vad som ska utföras och hur mycket (vilken volym). Sedan får alla som uppfyller kraven lämna anbud som värderas utifrån pris och kvalitet. Det företag som vinner har då fått ett uppdrag under en garanterad tid till ett garanterat pris, förutsatt att företaget sköter sina åtaganden.

LOV - Lagen om valfrihetssystem

I ett system enligt LOV får alla som vill och uppfyller kraven vara med i systemet. Det finns ingen bestämd tid för att ansöka utan man kan komma in i systemet när som helst. Det finns alltså flera leverantörer på marknaden samtidigt och alla får lika ersättning för samma typ av tjänst.
Däremot garanteras inga volymer, utan det är den som tar emot tjänsten som väljer utförare. Leverantören konkurrerar därför inte med pris utan med kvalitet.

Läs mer om skillnaden mellan LOV och LOU på Konkurrensverkets webbplats länk till annan webbplats