Här följer några frågor och svar om kontaktpunkten för tjänstedirektivet. Fler frågor och svar kommer dyka upp under hösten.
Utrikesdepartementet (UD) har det övergripande ansvaret för tjänstedirektivets genomförande i Sverige. De har tagit fram en lista på de tillstånd som ansvariga departement har bedömt omfattas av tjänstedirektivet. Denna lista ligger till grund för Tillväxtverkets arbete.
Det är behöriga myndigheters egna lösningar som ska ligga till grund för den elektroniska kontaktpunkten för tjänster enligt tjänstelagen (förordning (2009:1078) om tjänster på den inre marknaden). Kommuner och länsstyrelser ska alltså själva tillhandahålla elektroniska formulär eller andra elektroniska funktioner som gör det möjligt för tjänsteleverantören att elektroniskt göra ansökningar eller anmälningar hos myndigheten via den elektroniska kontaktpunkten (www.verksamt.se
). Idag är det dock få kommuner som har elektroniska, ifyllnadsbara blanketter där data kan sparas eller motsvarande e-tjänster. Blanketter på engelska är också ovanligt. För att Sverige skulle kunna uppfylla kraven i tjänstedirektivet tog Tillväxtverket i samarbete med SKL/Kommentus därför fram elektroniska tvåspråkiga standardblanketter åt kommuner och länsstyrelser. Abonnemang av standardblankett kan tecknas hos SKL Kommentus.
Tjänsteleverantören erbjuds standardblanketterna i tjänsten Hitta tillstånd på www.verksamt.se
. Samtidigt kommer vi att hänvisa besökaren till kommunens eller länsstyrelsens egna e-tjänster eller e-formulär såvida de finns. Valet kring vilken tjänst som används läggs på tjänsteleverantören. Ju enklare ett ansökningsförfarande är desto mer sannolikt är det att tjänsteleverantören väljer att gå vidare med just det förfarandet.
Om kommunen inte anser att den information som tjänsteleverantören lämnat via standardblanketten räcker som underlag för beslut kan den begära kompletterande uppgifter från tjänsteleverantören. Ärendet kan kompletteras via kontaktpunktens meddelandefunktion eller på annan elektronisk väg som tjänsteleverantören godkänner.
En samlingssida är en översiktssida på den egna myndighetens hemsida som fungerar som en ingång till den fördjupade informationen om tillstånd, anmälningar och registreringar som behörig myndighet ansvarar för att ta fram. Samlingssidan ska även innehålla eller hänvisa till eventuella egna elektroniska blanketter eller andra elektroniska lösningar som erbjuds.
Kommunerna ska till Tillväxtverket leverera en direktlänk till sin samlingssida om de aktuella tillstånden. (En URL till samlingssidan kan skrivas enligt principen www.kommun.se/tillstand samt www.kommun.se/permits. URL-principen kan göras som ett så kallat webbalias och rekommenderas för att underlätta såväl sökning som länkning.)
Många kommuner har redan samlingssidor. Ofta omfattar dessa samlingssidor information om fler tillstånd än de som faller under tjänstedirektivet. Utifrån kontaktpunktens perspektiv är det inget problem. Det viktiga är att tjänsteleverantören på ett bra sätt kan orientera sig till den information som behövs.
Behöriga myndigheter ska ta fram fördjupad information om de olika tillståndsförfarandena på sina egna hemsidor och endast leverera en direktlänk till den fördjupade informationen till Tillväxtverket.
Tillväxtverket tar fram den generella informationen om respektive tillstånd, anmälan eller registrering som kommer att ligga i tjänsten Hitta tillstånd på verksamt.se. Behöriga myndigheter ska delta i kvalitetsgranskning av den informationen.
Informationen på verksamt.se kommer att finnas på såväl svenska som engelska. För behöriga myndigheter gäller att informationen bör vara tillgänglig på engelska.
Via direktlänkar till behöriga myndigheters samlingssidor för tillståndsförfaranden som faller under tjänstedirektivet kommer tjänsteleverantörer att få detaljerad information om olika tillstånd, krav och kostnader. Tillväxtverket kommer att tillhandahålla den generella informationen i tjänsten Hitta tillstånd på verksamt.se.
Enligt tjänstelagen ansvarar behöriga myndigheter för att informationen är korrekt och uppdaterad. Rutiner för hur det ska gå till kommer att tillhandahållas av Tillväxtverket.
Kontaktpunkten är endast en "växel för postbefordran". Det betyder att det inte kommer att komma in några handlingar till kontaktpunkten, dessa vidarebefordras direkt till behörig myndighet. Handlingen anses således inkommen när den anlänt till behörig myndighet.
Den kvittens som tjänsteleverantören får från kontaktpunkten är endast en kvittens om att kontaktpunktens e-postbefordran har vidarebefordrat meddelandet med eventuella bilagor till behörig myndighet. Behörig myndighet ansvarar för att skicka en bekräftelse på inkommen ansökan eller anmälan så snart en komplett ansökan kommit in till myndigheten. Bekräftelsen kan skickas via kontaktpunkten tillsammans med en tidsuppskattning av handläggningstiden.
Ett ärende som skickas in via kontaktpunkten kommer in till registraturens e-postlåda eller den e-postlåda som behörig myndighet valt för mottagning av försändelser från kontaktpunkten. Detta bör registreras på precis samma sätt som andra ärenden som kommer in via registraturens e-postlåda.
Det finns ännu ingen elektronisk funktion för kvalificerade signaturer mellan medlemsländerna i EU, men det finns en legal skyldighet att kommunicera genom kontaktpunkten.
I denna första version av kontaktpunkten går det inte att fullgöra elektroniska förfaranden fullt ut. Det betyder att om behörig myndighet kräver en signatur i original så måste handlingarna skickas in som en komplettering via ordinarie post.
Arbete pågår med att utforma gemensamma standarder och riktlinjer för hantering av elektroniska signaturer mellan medlemsländerna i EU. Ett stöd för elektroniska förfaranden med underskrifter kan tidigast vara på plats under 2012.
Om det krävs handlingar i original så får myndigheten begära en komplettering via kontaktpunkten och meddela att denna ska skickas i original med vanlig post.
Om det krävs att ett beslut skickas ut på papper så får myndigheten skicka ut detta via vanlig post. Ett meddelande kan då samtidigt skickas via kontaktpunkten att beslut är på väg via ordinarie postgång.
Det kommer tills vidare enbart att vara möjligt att upprätta ett ärende per myndighet via kontaktpunkten. Om en tjänsteverksamhet kräver flera tillstånd som ska handläggas av olika myndigheter så måste tjänsteleverantören initiera ett ansökningsförfarande per myndighet. Samordning blir således endast aktuell inom respektive myndighet.
Det kommer inte att finnas några speciella funktioner för att hantera överklaganden via kontaktpunkten. Däremot finns översiktlig och kortfattad information av generell karaktär om överklaganden.
Det finns inget tekniskt stöd för detta i dagsläget. De meddelanden/ansökningar som skickas in via kontaktpunkten kommer till registraturens inkommande e-postlåda.
Mottagande myndigheter kan själv välja att införa automatiska rutiner för sammankoppling med befintliga ärendehanteringssystem. Standardiserade försändelser från kontaktpunkten tillsammans med dedikerade e-postlådor hos den mottagande myndigheten skapar goda förutsättningar för automatiska rutiner
Om en tjänsteleverantör har initierat en kommunikation genom kontaktpunkten är det obligatoriskt för behörig myndighet att fortsätta att kommunicera genom kontaktpunkten om tjänsteleverantören vill det. Tjänsteleverantören kan dock välja att kommunicera direkt med behörig myndighet, men det är tjänsteleverantörens val av kanal som gäller. Kommunen kan föreslå annan elektronisk kanal.
Ja, kontaktpunkten kan användas även av svenska tjänsteleverantörer.
Myndigheter ska använda IMI-systemet (Internal Market System) för kommunikation med andra myndigheter i andra EU-länder.
Ingen elektronisk anslutning krävs i den första versionen av kontaktpunkten. En manual som beskriver hur behöriga myndigheter ska använda kontaktpunkten skickades ut i december 2009. Manualen finns att ladda ner på Tillväxtverkets hemsida om kontaktpunkten.
E-post: tillvaxtverket@tillvaxtverket.se
Telefon: 08-681 91 00
Fler kontaktuppgifter

