Träffar i landet lyfter frågor om valfrihetssystem

Lagen om valfrihetssystem inom vård och omsorg, LOV, lockar nyfikna till flera informationsträffar runt om i landet. Maja-Lisa Castenhag, enhetschef på ett äldreboende i Vansbro kommun, är en av ett 50-tal deltagare på träffen i Tällberg, Dalarna.

Även om Maja-Lisa Castenhag inte får svar på alla sina frågor vet hon nu var och till vem hon ska vända sig. Hon är positivt inställd till lagen om valfrihetssystemet, men frågar sig hur den ska fungera rent praktiskt i hennes egen kommun, Vansbro. Kommunen har 7 000 invånare och frågan är om brukarna är tillräckligt många för att privata alternativ ska kunna etablera sig.

Rådgivning och vägledning

Tillsammans med Almega och Vårdförbundet arrangerar Tillväxtverket informationsträffar på olika platser i landet under hösten. Intresserade får möjlighet att träffa representanter för kommuner och landsting och diskutera kundvalsystemet. På plats finns även olika branschorganisationer som kan hjälpa till med rådgivning och vägledning när det gäller vård- och omsorgsföretagande.

Leksand och Rättvik är två glesbygdskommuner som har tagit ett gemensamt initiativ att se över förutsättningarna och möjligheterna att implementera kundvalssystemet. Systemet är i första hand tänkt att gälla hemtjänstservice.
 
Ramon Perez, de två kommunernas utredare, betonar att det ställs särskilda krav på glesbygdskommuner som Rättvik och Leksand. Ett lägre antal kommuninvånare och geografiska avstånd påverkar utformandet av systemet. I april 2010 räknar Rättvik och Leksand kommun vara klara för igångsättandet av kundvalssystemet.

Hälsoval

Landstinget i Dalarnas län har infört hälsoval. Till skillnad från kundvalssystemet är hälsovalet tvingande enligt lag och ska införas för samtliga landsting senast den första januari 2010. Grundtanken med hälsovalet är att öka patienternas valfrihet samt att ge vårdgivarna större frihet i sitt verksamhetsutövande.

På informationsträffen i Tällberg ställdes frågor om hur kommuninvånarna kommer att nås av informationen om hälsovalet. Dessutom ville deltagare veta vad som händer med de individer som inte vill eller kan välja vårdgivare. Finns det inte en risk att de stora privata "drakarna" dominerar vården och att de små företagen utestängs? 

Både arbetsgivarorganisationen Almega Vårdföretagen och fackförbundet Vårdförbundet ser positivt på lagen om valfrihetssystemet. De menar att det leder till ökad mångfald och att fler ges möjlighet att driva eget.

Tre röster från informationsträffen i Tällberg:

Annelie Stenberg arbetar som nyföretagarrådgivare i Leksands kommun. Hon anser att brukarperspektivet kan bli än mer centralt i hälsovalet.

- Den primärvårdspeng som varje medborgare tilldelas borde inkludera flera sorter av vård, till exempel inom alternativ medicin. I dag finns det många olika typer av rehabilitering. Som individ borde jag själv få välja om jag vill gå till en sjukgymnast eller en alternativ medicinare. Jag tycker att vi ska arbeta än mer för ökad mångfald inom vården och öka patientens valfrihet.

Anders Paperin arbetar på landstinget i Dalarna och ser positivt på införandet av hälsovalet för primärvården. Han tror att hälsovalet kommer att leda till ökad mångfald och förbättrad kvalitet.

- Det stämmer att en vårdgivare inom hälsovalet måste kunna erbjuda en helhet av tjänster, detta kan dock göras på två olika sätt. Antingen finns all kunskap inom ett och samma företag eller så bildar man ett kluster av underentreprenörer som tillsammans kan erbjuda samtliga tjänster som ingår i uppdraget. Alternativ två, samverkan mellan entreprenörer, möjliggör för även de mindre aktörerna att etablera sig inom hälsovalet. 
 

Marita Vassland arbetar som utredare på Vansbro kommun med uppgiften att undersöka förutsättningar att implementera kundvalssystemet gällande hemtjänst i Vansbro kommun. 

- Det finns ett brukarperspektiv och ett producentperspektiv och det måste finnas en samstämmighet där emellan. I en glesbygdskommun som Vansbro måste även det stora geografiska område som ska täckas vägas in och inkluderas i utformandet av ersättningsmodellen och konkurrensvillkoren.

Innehållsansvarig: Susanne Daregård