Exempel på lyckade omställningar

I februari 2012 meddelade AstraZeneca i Södertälje att de skulle minska sin personal, som då var cirka 4 500 personer. Företaget menade att forskningsresultaten inom neurovetenskap inte visat tillräckliga framsteg, och därför skulle verksamheten minskas med cirka 1 200 tjänster, främst forskningspersonal.

AstraZeneca är ett av Sveriges största exportföretag och en nyckelaktör inom life science. Neddragningen blev därför snabbt en nationell fråga, som kopplades till sektorns konkurrenskraft och Sveriges attraktivitet när det gäller att etablera högkvalificerad forskning och utveckling.

Historiskt sett har Södertäljes näringsliv dominerats av två större arbetsställen, AstraZeneca och Scanias lastbilstillverkning, som tillsammans har sysselsatt nära 10 000 personer. Vid tidpunkten för AstraZenecas varsel stod de två företagen för över en tredjedel av alla arbetstillfällen i kommunen. Södertälje kommun var samtidigt en av Sveriges mest sårbara kommuner. De låg på plats 260, där plats 290 är den mest sårbara kommunen, enligt Tillväxtverkets och Svenskt näringslivs ranking.

Kommunens fördelar var en snabb befolkningsutveckling, närheten till Stockholm och en relativt stabil efterfrågan på arbetskraft från de båda stora företagen.

Neddragningen

• Omfattning: 1 200 tjänster
• Andel av förvärvsarbetande: 2,5 %

Kommunfakta

• Kommuntyp: Storstadskommun
• Folkmängd, antal: 91 072
• Sårbarhetsrang: 260

Arbetsmarknad

• Antal förvärvsarbetande: 48 758
• Förvärvsfrekvens i kommunen: 72 %
• Antal förvärvsarbetande i FA-regionen: 1 322 562

Utbildning

• Andel postgymnasialt utbildade: 14,6 %

Andel anställda per bransch

• Jordbruk, skogsbruk och fiske: 1 %
• Tillverkning och utvinning: 32 %
• Energiförsörjning; miljöverksamhet: 2 %
• Byggverksamhet: 7 %
• Handel: 9 %
• Transport och magasinering: 4 %
• Hotell- & restaurangverksamhet: 3 %
• Information & kommunikation: 2 %
• Finans- & försäkringsverksamhet: 1 %
• Fastighetsverksamhet: 1 %
• Företagstjänster: 10 %
• Utbildning: 9 %
• Vård & omsorg: 17 %
• Kulturella & personliga tjänster: 3 %
• Övrigt: 1%

Exempel på kommunala insatser

I inledningsskedet diskuterade kommunen, Arbetsförmedlingen, Trygghetsrådet och utbildningsanordnarna hur berörda individer antingen skulle kunna hitta ny sysselsättning eller möjlighet att vidareutbilda sig. Kommunens roll var främst att delta i samtalen kring insatsernas inriktning och att hålla sig informerad om den framtida processen. Kommunen ansåg att det fanns väl fungerade strukturer för att hantera individperspektivet. Både Trygghetsrådet och Arbetsförmedlingen hade mycket god kunskap och relevanta verktyg för att hantera större varsel ur ett individperspektiv.

Kommunen tog även initiativ till att försöka hitta nya användningsområden för AstraZenecas anläggning. I detta sammanhang hade kommunen en mer aktiv roll, jämfört med ovan. I nära anslutning till beskedet om nedläggning kontaktade de företagsinkubatorn Uppsala Innovation Center (UIC). UIC hade erfarenhet av att arbeta med entreprenörskap inom Life science området och de hade varit involverade i omställningsarbetet efter Pharmacias nedläggning under tidigt 2000-tal.

I juni 2012 beslutade kommunstyrelsen att långsiktig stärka innovations- och entreprenörsklimatet. I samband med beslutet utsågs UIC till kommunens företagsinkubator med uppdrag att stimulera till fler livskraftiga tillväxtföretag i kommunen. Detta resulterade bland annat i en inkubator, som organiserades som en filial till UIC i Södertälje. Inkubatorn skulle inledningsvis stötta nyföretagande hos friställda forskare från AstraZeneca genom att erbjuda stöd kring entreprenörskap, kommersialisering och affärsutveckling inom Life science-området.

Exempel på regionala insatser

Vid tidpunkten för neddragningen hade Länsstyrelsen i Stockholms län det regionala utvecklingsansvaret. Länsstyrelsen valde att mobilisera och rikta om delar av befintliga resurser för att försöka lindra neddragningens direkta negativa effekter för den lokala och regionala ekonomin.

Länsstyrelsens roll handlade bland annat om att se hur det befintliga företagsstödjandesystemet kunde användas för att ge resurser för ett omställningsarbete i kommunen. Länsstyrelsen tidigarelade och riktade satsningen av affärsutvecklingscheckar till förmån för Södertälje. Länsstyrelsen såg även över hur utvecklingsmedlen kunde användas för att stödja olika projektinitiativ kopplat till omställning och entreprenörskap.

Länsstyrelsen tog även en koordinerande roll för flera av de processer som startades som en följd av nedläggningen. Exempelvis genom att regionalt samordna den nationella satsningen när Swedish Toxicology Sciences institut (Swetox) etablerades i AstraZenecas lokaler. De samordnade även de aktörer som kom att ingå i styrelsen för Swetox.

Länsstyrelsen ansvarar även för att arbeta sektorsövergripande utifrån ett statligt helhetsperspektiv. De ska samordna olika samhällsintressen och statliga myndigheters insatser inom sitt ansvarsområde.

Exempel på nationella insatser

Regeringen utsåg en samordningsperson med uppdrag att starta insatser som på olika sätt skulle minska effekterna av AstraZenecas neddragning. Samordningspersonen skulle identifiera arbetssätt för att minimera ”skadorna” på det svenska innovationssystemet.

På nationell nivå tog Vinnova initiativ till ett rundabordssamtal där branschaktörer och myndigheter diskuterade satsningar.

Arbetet resulterade bland annat i forsknings- och innovationsagendan Sverige som internationellt centrum för Life science. Den lade grunden till Swelife vars målsättning är att stärka svensk Life science nationellt.

Arbetet resulterade även i ett avtal mellan AstraZeneca och SP Statens Tekniska forskningsinstitut (idag en del av RISE-koncernen). Avsikten med avtalet var att etablera ett nytt institut inom AstraZenecas område i Södertälje. AstraZeneca bidrog med kompetens och resurser inom projektledning och har drivit på arbetet. De donerade även utrustning till det nya institutet.

På nationell nivå genomfördes även insatser för att i den kommande FoU-propositionen försöka bidra till att rikta forsknings- och utvecklingsresurser för att stärka Life science-sektorn. Ett resultat var bildandet av Swetox (se ovan).

AstraZeneca i Lund

Som en följd av AstraZenecas globala sparprogram 2009 beslutade koncernen att lägga ner forskningsenheten i Lund och att flytta delar av verksamheten till Mölndal 2010. Nedläggningen omfattade 900 anställda, de flesta forskare. AstraZeneca var en del av ett större sydsvenskt Life science-kluster och nedläggningen bedömdes påverka det större innovationssystemet och miljön negativt.

Flytten och nedläggningen omfattade strax under 1,5 procent av kommunens dagbefolkning. Vid tidpunkten hade kommunen cirka 110 000 invånare och en förhållandevis stadig tillväxt genom såväl ökande befolkning som sysselsättningsgrad. Kommunen ansågs inte heller vara en sårbar kommun enligt Tillväxtverkets och Svenskt näringslivs ranking.

Lunds näringslivsstruktur hade en hög andel sysselsatta inom utbildning, kopplat framför allt till Lunds universitet, och en tjänstesektor som är större än i genomsnitt för länet.

Nedläggningen

• Omfattning: 900 tjänster
• Andel av förvärvsarbetande: 1,3 %

Kommunfakta

• Kommuntyp: Storstadskommun
• Folkmängd: 111 666
• Sårbarhetsrang: 114

Arbetsmarknad

• Antal förvärvsarbetande: 66 753
• Förvärvsfrekvens i kommunen: 67 %
• Antal förvärvsarbetande i FA-regionen: 477 573

Utbildning

• Andel postgymnasialt utbildade: 35,1 %

Andel anställda per bransch

• Jordbruk, skogsbruk och fiske: 1 %
• Tillverkning och utvinning: 8 %
• Energiförsörjning; miljöverksamhet: 1 %
• Byggverksamhet: 4 %
• Handel: 13 %
• Transport och magasinering: 2 %
• Hotell- & restaurangverksamhet: 3 %
• Information & kommunikation: 4 %
• Finans- & försäkringsverksamhet: 1 %
• Fastighetsverksamhet: 2 %
• Företagstjänster: 18 %
• Utbildning: 16 %
• Vård & omsorg: 22 %
• Kulturella & personliga tjänster: 4 %
• Övrigt: 1 %

Exempel på kommunala insatser

Kommunen fick information i ett tidigt skede om att AstraZenecas nedläggning var på gång. AstraZeneca var en stor arbetsgivare i regionen och de hade en central position i det regionala och nationella innovationssystemet. Detta medförde att Region Skåne (regionalt utvecklingsansvarig aktör) tog en ledande roll för att driva arbetet.

Kommunens roll i processen innebar att vara med och finansiera det som kom att bli Lund Life Science Incubator (idag SMiLE). Det blev en viktig pusselbit i arbetet kopplat till Medicon Village (mer om detta nedan).

Kommunen lyfter fram vikten av att vara med och kommunicera utåt att det görs insatser för att hantera nedläggningen, och att det inte innebär ett dråpslag för Lund. Här menar flera intervjuade att kommunpolitiken (såväl som den regionala nivåns politiker, bör tilläggas) fyllde en viktig funktion för att skapa ett lugn och arbeta för att inte framtidstron skulle försvinna. Kommunen deltog i den regionala samordningsgruppen som Region Skåne tog initiativ till.

Exempel på regionala insatser

Region Skåne tog i form av regionalt utvecklingsansvarig aktör en framträdande roll, genom att de

• hade en samordnande roll
  
• arbetade för att fördela resurser
  
• drev omställning som en långsiktig strategisk fråga.

Samordnande roll
Region Skåne tog initiativ till att bilda en regional samordningsgrupp och en regional utvecklingsgrupp. Samordningsgruppen fungerade som en operativ styrgrupp. I gruppen ingick bland annat Region Skåne, Lunds Universitet och Lunds kommun. Till arbetet kopplades även Ideon, Trygghetsrådet och Arbetsförmedlingen. Tidigare finansminister Allan Larsson utsågs till att hålla ihop samverkansgruppen.

Den regionala utvecklingsgruppen formaliserades och blev det som idag är Forsknings- och innovationsrådet i Skåne (FIRS).

Fördela resurser
Region Skåne arbetade även för att hitta resurser som kunde finansiera omställningsinsatser. Exempelvis deltog regionen i en ansökan om justering för globaliseringseffekter som Arbetsförmedlingen lämnade in till Europeiska fonden.

För att bidra till att bygga upp Medicon Village flyttade Region Skåne delar av sjukvården dit.

Omställning en långsiktig strategisk fråga
Region Skåne lyfte vikten av att driva strategiska utvecklingsfrågor på lång sikt och inte enbart driva en omställningsprocess som är kopplad till den direkta händelsen. Strategiska regionala planer och strategier skapade förutsättningar för en kontinuerlig omvandling och omställning av näringslivet. Att Region Skåne lyfte vikten av innovation- och forskningssatsningar och pekade ut Life science som ett skånskt styrkeområde underlättade möjligheten att göra prioriteringar och fördela resurser. Strategierna bidrog även till att visa att Skåne hade en ambition att vara en attraktiv miljö för kvalificerad FoU-verksamhet.

Exempel på nationella insatser

Två nationella insatser var tongivande. Den ena var ansökan som lämnades till Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter. Den andra var generella insatser för att säkerställa fortlevnaden och konkurrenskraften hos svensk Life science-industri.

Ansökan till Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter.
Arbetet påbörjades i februari 2011 med diskussioner mellan Arbetsmarknadsdepartementet, Arbetsförmedlingen, Lunds universitet och Region Skåne. Eftersom AstraZenecas neddragningar berörde fler orter påverkades målgrupper i Lund, Södertälje, Mölndal och Umeå av insatserna. Under hösten 2011 förberedde Arbetsförmedlingen i nära samverkan med regionala aktörer en ansökan till Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter. De lämnade in ansökan med stöd av en regeringsdelegation.

Ansökan beviljades och projektet påbörjades i slutet av 2011. Det tvååriga projektet gav individanpassat stöd till de anställda vid AstraZenecas samtliga orter. Projektet resulterade bland annat i att Arbetsförmedlingen tog fram två skräddarsydda högskoleutbildningar: en påbyggnadsutbildning från kemist/naturvetare till apotekare och en pedagogisk utbildning där kemister kunde utbilda sig till lärare.

Projektet ledde även till god samverkan mellan Arbetsförmedlingen och Trygghetsrådet, vilket kan vara en fördel vid framtida arbete. Samverkan mellan Arbetsförmedlingen och Lund University Commissioned Education (LUCE) gjorde att deltagarna kunde få studiefinansiering genom aktivitetsstöd.

Generella insatser för att säkra fortlevnaden och konkurrenskraften hos svensk Life science-industri

Insatserna för att säkerställa konkurrenskraften hos svensk Life science-industri var mer generella och kopplades inte specifikt till den enskilda händelsen i Lund. En anledning till de generella insatserna sägs i intervjuerna vara att neddragningen berörde fler orter med stor geografisk spridning över landet.

Ett exempel var initiativet att samla några av Sveriges Life Science-regioner (Stockholm, Uppsala, Linköping, Umeå och Västra Götaland) bakom en forsknings- och innovationsagenda, Sverige som internationellt centrum för Life science.

Ericsson i Hudiksvall

I maj 2013 meddelade Ericsson att företaget planerade att lägga ner fabriken i Hudiksvall. Cirka 300 anställda varslades om uppsägning. Fabriken arbetade med kabeltillverkning, Ericsson såg en vikande lönsamhet och beslutade därför att flytta tillverkningen till Asien.

För Hudiksvalls kommun med cirka 36 000 invånare innebar varslet att en av de största privata arbetsgivarna försvann. Varslet var dessutom ett i raden och totalt hade kommunen förlorat 650 anställningstillfällen under de senare åren. Trots att Ericssons nedläggning upplevdes som ytterligare en prövning för kommunen fanns en viss beredskap och erfarenhet att hantera stora varsel och nedläggningar.

Vid tidpunkten hade kommunens näringsliv sin tyngdpunkt inom tillverkning och bygg sett till antalet sysselsatta. Vid nedläggningen fanns merparten av de sysselsatta i medelstora eller stora arbetsställen – något över hälften av dagbefolkningen fanns i arbetsställen med fler än 50 anställda, varav dryga 25 procent i arbetsställen med fler än 250 anställda.

Kommunen räknades inte som sårbar enligt Tillväxtverkets och Svenskt näringslivs ranking Sårbara kommuner. Hudiksvall räknas av SCB som småstadskommun och ligger i Gävleborgs län. Den utgör tillsammans med Nordanstig en egen FA-region, med drygt 20 000 i dagbefolkningen (varav 17 000 i Hudiksvall). År 2013 (vid nedläggningen) pendlade omkring 20 procent av dagbefolkningen ut från kommunen. De flesta pendlade till grannkommunerna Ljusdal och Nordanstig samt till de båda större städerna Sundsvall och Gävle.

Flytten

• Omfattning: 300 tjänster
• Andel av förvärvsarbetande: 1,7 %

Kommunfakta

• Kommuntyp: Landsbygdskommun
• Folkmängd: 36 826
• Befolkningsutveckling: -0,01 %
• Sårbarhetsrang: 194

Arbetsmarknad

• Antal förvärvsarbetande: 17 305
• Förvärvsfrekvens i kommunen: 79 %
• Antal förvärvsarbetande i FA-regionen: 20 736

Utbildning

• Andel postgymnasialt utbildade: 13,8 %

Andel anställda per bransch

• Jordbruk, skogsbruk och fiske: 5 %
• Tillverkning och utvinning: 19 %
• Energiförsörjning; miljöverksamhet: 1 %
• Byggverksamhet: 9 %
• Handel: 10 %
• Transport och magasinering: 4 %
• Hotell- & restaurangverksamhet: 3 %
• Information & kommunikation: 3 %
• Finans- & försäkringsverksamhet: 1 %
• Fastighetsverksamhet: 1 %
• Företagstjänster: 6 %
• Utbildning: 10 %
• Vård & omsorg: 22 %
• Kulturella & personliga tjänster: 4 %
• Övrigt: 3 %

Exempel på kommunala insatser

Dagen innan beskedet om nedläggning fick kommunen information om vad som skulle hända. Bara några timmar efter tog de initiativ till att sätta ihop en samverkansgrupp. Gruppen bestod av företrädare för kommunen (politiker, tjänstemän och kommunens näringslivsbolag), företrädare för de båda regionala lärosätena (Mittuniversitet och Högskolan i Gävle), Almi, närliggande kommuner samt Region Gävleborg. Även den lokala chefen för Arbetsförmedlingen och företrädare för fackföreningen och Ericssons platschef ingick i gruppen. Gruppen arbetade tillsammans för att mobilisera resurser och genomföra aktiviteter för att möta konsekvenserna av nedläggningen.

Gruppens arbete ledde fram till projektet Framtidspaket Hudik. Projektets insatser skulle på kort sikt dämpa konsekvenserna av nedläggningen.

Projektet omfattade tre samarbetsgrupper:

• Samverkan med fokus på omställningsåtgärder. Insatserna fokuserade bland annat på att arbeta med olika valideringsmodeller och att hitta utbildningsmöjligheter för de friställda. Arbetet leddes av Arbetsförmedlingen och även arbetstagarorganisationer, Trygghetsrådet och Ericsson deltog.
• Samverkan med fokus på innovationsgeneratorer. Fokus låg på att stödja innovation och förnyelse samt att hitta nya användningsområden för den 42 000 kvadratmeter stora lokal som Ericsson lämnade efter sig. Arbetet resulterade i en innovationshub som etablerades 2015.
  
• Samverkan för att matcha kompetens hos Ericssons anställda med det lokala näringslivets behov. Arbetet leddes av företaget Senseair i Delsbo. Företaget behövde anställa omkring 20 personer (också här var bland annat validering betydelsefullt). Gruppens ambition var enligt intervjuerna att i så hög grad som möjligt få med det lokala näringslivet i omställningsarbetet.

I februari 2014 gjorde kommunen skrivelser till Arbetsmarknads-, Närings- och Utbildningsdepartementet. Kommunen ansåg att de samlade resurserna inom Framtidspaket Hudik inte räckte till för att möta behovet som uppstått med anledning av händelsen.

Kommunen föreslog att:

• Näringsdepartementet skulle avsätta 10 miljoner kronor som medfinansiering till Region Gävleborgs medel för att utveckla ett regionalt innovationscenter med internationell höjd i Hudiksvall.
• Arbetsmarknadsdepartementet skulle ge Arbetsförmedlingen i uppdrag att stödja arbetet.
• Utbildningsdepartementet skulle ge kommunen ökade medel för att genomföra validering och utbildning på gymnasienivå för vuxna.

Exempel på regionala insatser

Region Gävleborg ingick i den samverkansgrupp som etablerats. Regionen bidrog även med finansiering som stärkte möjligheten att genomföra insatser. Exempelvis:

• Regionen förstärkte kommunens finansiering av Innovativa Hudik. Deras arbete handlade om att sammanföra aktörer för att öka innovationen i länet. Föreningen bestod av Hudiksvalls hydraulikkluster, Hudiksvalls kommun, Hudiksvalls Näringslivs AB (HNA), Acreo Swedish ICT och Fiber Optic Valley.
  Regionen medfinansierade en förstudie inför bildandet av innovationshuben.
  
• Regionen och kommunen hade ett tätt samarbete under omställningsarbetet.
  Även Länsstyrelsen i Gävleborg och dåvarande landshövding engagerade sig. Intervjuade menade att hennes engagemang skapade legitimitet för arbetet.

Exempel på nationella insatser

Skrivelserna till de olika departementen gav resultat. Arbetsförmedlingen i Hudiksvall fick medel för att öka antalet valideringar i samverkan mellan företag, omställningsföretag och utbildare. Arbetsförmedlingen fick även ökade programmedel för att möta efterfrågan på arbetsmarknadsinsatser inom Hudiksvalls arbetsmarknadsområde.

Scanmodule i Glava

I september 2010 nåddes anställda på Scanmodule i Glava (Arvika kommun) av beskedet att den norska REC-koncernen beslutat att flytta produktionen av solceller till Singapore. Scanmodule var ett av de större arbetsställena i kommunen och totalt omfattades 300 personer av flytten. För Glava, en ort med strax över 200 invånare, beskrivs nedläggningen som en stor chock som påverkade hela samhället, både sett till sysselsättning och hur man såg på ortens framtid.

Arvika – en landsbygdskommun i Karlstads arbetsmarknadsregion – hade vid tidpunkten omkring 25 100 invånare, cirka 11 000 av dem var förvärvsarbetande. Nästan 30 procent av de förvärvsarbetande arbetade 2011 inom tillverkningsindustrin. Arvika hade en lägre utbildningsnivå inom dagbefolkningen än snittet för Värmlands län.

Näringslivet dominerades av ett antal större arbetsställen kring vilka det vuxit fram ett antal små- och medelstora företag. Sett till sin näringslivsstruktur rankades kommunen som sårbar enligt Tillväxtverkets och Svenskt näringslivs ranking. Vid händelsen hade kommunen en viss beredskap och erfarenhet från större neddragningar då Arvika tidigare hanterat flera större varsel – bland annat Volvo CE: nedläggning 2008 (nära 2000 varslade) samt Swedish Match nedläggning i mitten av 1990-talet, då cirka 200 personer sades upp.

Flytten av produktion

• Omfattning: 300 tjänster
• Andel av förvärvsarbetande: 2,7 %

Kommunfakta

• Kommuntyp: Tät kommun
• Folkmängd: 25 907
• Befolkningsutveckling: -0,33 %
• Sårbarhetsrang: 233

Arbetsmarknad

• Antal förvärvsarbetande: 10 947
• Förvärvsfrekvens i kommunen: 74 %
• Antal förvärvsarbetande i FA-regionen: 113 589

Utbildning

• Andel postgymnasialt utbildade: 13,1 %

Andel anställda per bransch

• Jordbruk, skogsbruk och fiske: 5 %
• Tillverkning och utvinning: 28 %
• Energiförsörjning; miljöverksamhet: 1 %
• Byggverksamhet: 6 %
• Handel: 10 %
• Transport och magasinering: 4 %
• Hotell- & restaurangverksamhet: 3 %
• Information & kommunikation: 1 %
• Finans- & försäkringsverksamhet: 1 %
• Fastighetsverksamhet: 3 %
• Företagstjänster: 6 %
• Utbildning: 10 %
• Vård & omsorg: 18 %
• Kulturella & personliga tjänster: 5 %
• Övrigt: 2 %

Exempel på kommunala insatser

Kommunen påbörjade ett mobiliseringsarbete som bland annat resulterade i två inriktningar: individ och att hitta nya verksamheter till Scanemodules lokaler. Kommunens roll var delvis samordnande och delvis finansierande.

Individ: Fokus låg på att de som varslats skulle hitta ny sysselsättning. Kommunen erbjöd i nära dialog med Arbetsförmedlingen och Trygghetsrådet olika vidareutbildningar. I sammanhanget lyfts Arvika näringslivscenter fram som viktigt. Centret startades i samband med en större nedläggning 1996 (Swedish Matchs tobaksfabrik). Näringslivscentret erbjöd i samverkan med näringslivet vuxenutbildning, högskole- och yrkeshögskoleutbildningar baserat på de lokala företagens behov.

En annan insats var kontakt med norska företag för att hitta anställningar till personalen vid Scanmodule. Kommunen tog en koordinerande roll och bildade ett nätverk med representanter från kommunen, Arbetsförmedlingen och lokala aktörer med kontaktnät i Norge. Nätverket arrangerade bland annat bussresor till Norge för de varslade och olika matchmaking-möten.

Hitta nya verksamheter: Inom denna inriktning låg fokus på att hitta nya verksamheter som kunde etablera sig i Scanmodules lokaler. Arbetet påbörjades i början av 2011 och ett av kommunens bolag köpte lokalerna med målsättningen att hyra ut anläggningen till andra som var intresserade av att driva verksamheten vidare. Kommunen valde att sälja lokalerna till det företag som etablerade sig i lokalerna.

Exempel på regionala insatser

I detta exempel, menar de intervjuade, att den regionalt utvecklingsansvariga aktören inte haft en framträdande roll kopplat till den specifika händelsen. Regionen drev istället en rad strategiska insatser för att stötta omställningen av den regionala ekonomin, exempelvis som att sol-el blev en prioritering i regionens strategi för smart specialisering. Regionen tilldelade resurser för att bygga upp sol-el som ett värmländskt kompetensområde för att bland annat ta tillvara den kompetens som funnits inom Scanmodule i Arvika. Arbetet bidrog bland annat till

• uppbyggnaden av en demonstrationspark (Glava Energy Center) som är en klustersatsning som finansieras av bland annat Region Värmland och Arvika kommun
  
• en satsning för att bygga en forskningsmiljö kring solenergi vid Karlstad universitet – där de regionala resurserna främst riktas mot att öka samverkan mellan forskning och kringliggande näringsliv. Ett exempel är Solar Värmland, ett projekt i anknytning till Karlstad universitet som syftar till att locka små och medelstora företag till produktionskedjan för kiselsolcellsenergi.

Inwido i Norsjö

I oktober 2015 meddelade företaget Inwido att samtliga 69 anställda vid fabriken i Bjurträsk skulle varslas på grund av arbetsbrist. Varslet omfattade såväl produktionen som tjänstemanssidan och innebar att hela fabriken lades ned.

Inwidokoncernen var Europas största tillverkare av fönster och dörrar med verksamhet i Sverige, Danmark, Finland, Norge, Polen, Storbritannien, Österrike och Irland. Totalt hade koncernen cirka 3 000 anställda. Enheten i Bjurträsk tillverkade fönster för hela den europeiska marknaden. För Bjurträsk, ett samhälle norr om centralorten Norsjö med cirka 100 invånare, innebar varslet att ortens största arbetsgivare försvann.

Vid nedläggningsbeskedet hade kommunen strax över 4 000 invånare. Även om varslet var relativt litet sett till antalet individer kom det att omfatta nära fyra procent av kommunens dagbefolkning på cirka 1 800 personer. Kommunen ingår i Skellefteå arbetsmarknadsregion och vid nedläggningen pendlade strax över 20 procent av dagbefolkningen ut ur kommunen, de flesta till Skellefteå.

Fabriken var en av de största privata arbetsgivarna i Norsjö, vars näringsliv domineras av tillverkningsindustri med mestadels små och medelstora företag. Kommunen rankades som sårbar i Tillväxtverkets och Svenskt näringslivs ranking.

I kommunen (och kringliggande kommuner) finns lång historik av träarbete och snickeri – inte minst kring fönster- och dörrtillverkning. Näringslivet upplevde vid Inwidos varsel något av en högkonjunktur och kommunen hade de senaste tre åren före varslet upplevt en svagt positiv befolkningsökning samtidigt som kommunen hade en hög sysselsättningsgrad.

Nedläggningen

• Omfattning: 69 tjänster
• Andel av förvärvsarbetande: 3,7 %

Kommunfakta

• Kommuntyp: Landsbygdskommun
• Folkmängd: 4 176
• Befolkningsutveckling: 0,20 %
• Sårbarhetsrang: 243

Arbetsmarknad

• Antal förvärvsarbetande: 1 824
• Förvärvsfrekvens i kommunen: 81 %
• Antal förvärvsarbetande i FA-regionen: 36 960

Utbildning

• Andel postgymnasialt utbildade: 9,3 %

Andel anställda per bransch

• Jordbruk, skogsbruk och fiske: 10,4 %
• Tillverkning och utvinning: 21,1 %
• Energiförsörjning; miljöverksamhet: 1,8 %
• Byggverksamhet: 8,3 %
• Handel: 6,2 %
• Transport och magasinering: 3,9 %
• Hotell- & restaurangverksamhet: 1,5 %
• Information & kommunikation: 0,2 %
• Finans- & försäkringsverksamhet: 0,4 %
• Fastighetsverksamhet: 2,7 %
• Företagstjänster: 6,2 %
• Utbildning: 10,1 %
• Vård & omsorg: 22,2 %
• Kulturella & personliga tjänster: 3,6 %
• Övrigt: 1,5 %

Exempel på kommunala insatser

När beskedet om nedläggningen offentliggjordes tog kommunen snabbt kontakt med relevanta aktörer att involvera i en omställningsprocess.

Kommunen kontaktade

• Region Västerbotten
  
• Länsstyrelsen Västerbotten
  
• Arbetsförmedling
  
• Trygghetsrådet.

Företrädare för organisationerna bildade tillsammans med tjänstemän från kommunen grunden i en samordningsgrupp. Samordningsgruppen arbetade i två parallella processer. En som syftade till att antingen förmå Inwido att fortsätta verksamheten eller, om inte detta lyckades, hitta en ny verksamhet som kunde ta över verksamheten. I den andra processen skulle Arbetsförmedlingen, Trygghetsrådet och varselsamordnare hitta ny sysselsättning till de varslade.

Fortsatt eller ny verksamhet
Den första processen – att antingen få Inwido att stanna kvar eller att hitta ny verksamhet – drevs av en arbetsgrupp (som var en del av den större samordningsgruppen). Den bestod av kommunchefen, kommunstyrelsens ordförande och kommunens tillväxtchef. Arbetsgruppen utökades senare med projektledaren för projektet ”Möjligheternas Region”, ett samverkansprojekt mellan åtta av Västerbottens kommuner.

Arbetsgruppen organiserade sitt arbete i ett projekt under namnet ”Arbetsskapande åtgärder” med kommunen som projektägare. Målet var att verka för att Inwidos nedläggning skulle få så små konsekvenser som möjligt för såväl anställda som för kommunen i stort. Projektet fokuserade på tre områden:

• att utreda möjligheterna för fortsatt verksamhet för Inwido i Bjurträsk,
  
• möjligheterna att hitta annan arbetsskapande verksamhet i lokalerna
  
• samverkan med kommuner och företag i närområdet för att skapa fler och/eller nya arbetstillfällen i Norsjöområdet.

Totalt avsatte kommunen och länsstyrelsen 500 000 kronor för genomförandet och stod för hälften var. Region Västerbotten bidrog med tid från de egna tjänstepersonerna. I januari 2016 projektanställdes en person som skulle ansvara för att driva arbetet. Kommunen samverkade med kringliggande kommuner, som haft liknade erfarenheter – bland annat Skellefteå och Robertsfors.

Exempel på regionala insatser

Region Västerbotten involverades tidigt i omställningsarbetet. De deltog i samordningsgruppen och bidrog med kunskap och analysresurser. En del av arbetet innebar att regionen tog fram underlag som visade om det fanns lönsamhet och regionalekonomiska förutsättningar att driva verksamhet i Bjurträsk (och Västerbotten). Kommunen använde inledningsvis underlagen i sin dialog med Inwido för att försöka påverka dem att fortsätta sin verksamhet.

Regionen bidrog även med kunskapsstöd om hur en omställningsprocess går till, vilka roller Arbetsförmedlingen och kommunen har och hur andra kommuner gjort.

Länsstyrelsen i Västerbotten finansierade en projektledare med inriktning mot nyetablering i Inwidos tidigare lokaler. Landshövdingen lyfte frågorna på agendan genom att stå som värd för kommunens dialog med koncernledningen för Inwido om möjligheterna att dra tillbaka varslet.

Findus i Bjuv

I mars 2016 meddelade Findus att de skulle lägga ner sin enhet i Bjuv. Samtliga 450 anställda varslades (av dessa var 300 livsmedelsarbetare och 150 tjänstemän). Nedläggningen beräknades även påverka ett stort antal lantbrukare i regionen indirekt.

För Bjuv, beläget i Nordvästra Skåne, innebar beskedet att kommunens största privata arbetsgivare försvann. Kommunen, med omkring 15 000 invånare, var i hög grad beroende av Findus verksamhet och varslet innebar att nära tio procent av kommunens dagbefolkning förlorade arbetet (underleverantörer i form av lantbrukare räknas då inte in).

Kommunen karaktäriseras i stor utsträckning av att vara industrikommun. Man har en hög andel sysselsatta inom stora arbetsställen inom tillverkningsindustri och en låg andel småföretag. Bjuv ingår Malmö-Lunds FA-regionen och räknas som en pendlingskommun nära en större stad. Vid tillfället för nedläggningen pendlade nära två tredjedelar av dagbefolkningen ut ur kommunen. Merparten till Helsingborg (drygt 2 300 personer).

Under åren före nedläggningen hade Bjuv haft en förhållandevis positiv utveckling – befolkningen hade sedan 2010 ökat, efter att minskat stadigt under en lång period. Detta tack vare en hög inflyttning från utlandet. Sysselsättningsgraden hade sedan 2010 samtidigt stigit i kommunen (det vill säga antal sysselsatta hade ökat snabbare än befolkningen).

Hos dagbefolkningen var utbildningsnivån tydligt lägre än för länet som helhet och kommunen rankades som en av de mest sårbara i Tillväxtverkets och Svenskt näringslivs ranking.

Nedläggningen

• Omfattning: 450 tjänster
• Andel av förvärvsarbetande: 8,7 %

Kommunfakta

• Kommuntyp: Landsbygdskommun
• Folkmängd: 15 202
• Befolkningsutveckling: 0,67%
• Sårbarhetsrang: 265

Arbetsmarknad

• Antal förvärvsarbetande: 5 175
• Förvärvsfrekvens i kommunen: 73 %
• Antal förvärvsarbetande i FA-regionen: 502 196

Utbildning

• Andel postgymnasialt utbildade: 8,1 %

Andel anställda per bransch

• Jordbruk, skogsbruk och fiske: 2,2 %
• Tillverkning och utvinning: 33 %
• Energiförsörjning; miljöverksamhet: 0,2 %
• Byggverksamhet: 9,1 %
• Handel: 9,2 %
• Transport och magasinering: 2,9 %
• Hotell- & restaurangverksamhet: 0,7 %
• Information & kommunikation: 0,4 %
• Finans- & försäkringsverksamhet: 0,6 %
• Fastighetsverksamhet: 1,3 %
• Företagstjänster: 8,4 %
• Utbildning: 11,2 %
• Vård & omsorg: 17,2 %
• Kulturella & personliga tjänster: 2,7 %
• Övrigt: 0,9 %

Exempel på kommunala insatser

När kommunen fick information om nedläggningen valde de att arbeta inom två övergripande områden:

• Det första området handlade om att ta hand om den varslade personalen och ge dem förutsättningar att hitta ny sysselsättning. Kommunen samverkade framför allt med Arbetsförmedlingen.
  
• Det andra området skulle ta tillvara anläggningarna och den mark som Findus ägde, för att möjliggöra en nyetablering i någon form. I detta arbete hade kommunen nära samverkan med Region Skåne, som tog en koordinerade roll i hela processen (mer om detta nedan). I arbetet bildades en grupp bestående av Region Skåne, Bjuvs kommun, Lantbruksuniversitetet, Lantbrukarnas Riksförbund, Livsmedelsakademin och Krinova Science park (vid Högskolan i Kristiandsstad).

Gruppen tog fram en förstudie om hur anläggningen och kringliggande mark kunde användas efter nedläggningen. Baserat på förstudien lämnade kommunen en avsiktsförklaring till regeringen med en önskan om statligt stöd på 40 miljoner kronor för omställningsinsatser. Önskan var att stödet skulle finansiera satsningar på fysisk infrastruktur, till etableringen av ”Food Valley of Bjuv” och utvecklingen av en nationell mötesplats för framtidens svenska matproduktion.

I avsiktsförklaringen lyfte kommunen behovet av en nationell samordnare för att se över hur nya aktörer kunde etablera sig inom hållbar livsmedelsproduktion efter Findus.

Exempel på regionala insatser

Region Skåne har haft en central roll i omställningsarbetet, de har drivit på arbetet och i april 2016 utsåg de en särskild samordnare med uppdrag att se över hur livsmedelsindustrin i Bjuv bäst kunde bevaras. I samordnarens uppdrag ingick att få innovatörer, investerare och företag att etablera sig i Bjuv.

Region Skåne har även samordnat grupper av aktörer som arbetat med forma en strategi för att omvandla Findus anläggning till ett centrum för en ny, innovativ livsmedelsindustri. Regionen var också ansvarig för att driva ett samverkansprojekt för att ta fram ett konkretiserat konceptförslag för utveckling av siten. Förslaget togs fram i dialog med regeringskansliet.

Exempel på nationella insatser

Regeringen har följt utvecklingen i Bjuv sedan nedläggningen annonserades. Regeringen gav sommaren 2017 Region Skåne ett erbjudande: att inom ramen för den nationella Livsmedelsstrategin stödja utvecklingen av innovationer i livsmedelskedjan och innovativa livsmedelsföretag. I erbjudandet lyftes initiativen Bjuv – Food Valley of Bjuv – som särskilt angeläget att utveckla. Med erbjudandet följde även 1 miljon SEK.

På regeringens uppdrag tillsattes en särskild kontaktperson hos Tillväxtverket som under 2017 medverkat som nationell representant i dialogen kring utveckling av Food Valley of Bjuv.

Under 2018 satsades totalt 3,5 miljoner SEK på utvecklingen av konceptet Food Valley of Bjuv. Det förberedande projektet finansierades med miljonen från regeringen, 1 miljon SEK från Tillväxtverket, 1 miljon SEK från Region Skåne, och 250 000 SEK vardera från Bjuvs kommun och från företaget som äger anläggningen.

Northlands gruva utanför Pajala

I oktober 2014 kom beskedet om att Northlands gruva utanför Pajala skulle läggas ner. Nedläggningen innebar att cirka 500 personer varslades. Av dessa var 300 anställda på Northland Resources och 200 personer vid företaget Cliffton Mining, som ansvarade för malmtransporter åt Northland.

Northland Resources påbörjade gruvbrytning av järnmalm vid Tapuli-gruvan år 2012. Gruvdriften innebar att en lång period av befolkningsminskning i kommunen bröts. Efter beskedet om att gruvdriften skulle påbörjas minskade utflyttningen från kommunen och befolkningen ökade för gången sedan mitten av 1970-talet.

Nedläggningen av gruvan omfattade nära 17 procent av kommunens dagbefolkning på totalt 2 900 personer och inverkan på det lokala näringslivet var därför mycket stort.

Pajala kommun ligger i den nordöstra delen av Norrbottens län. Vid Northlands nedläggning hade kommunen cirka 6 300 invånare. Vid tidpunkten för nedläggningen kännetecknades näringslivsstrukturen av ett högt inslag av små arbetsställen – omkring en tredjedel av de förvärvsarbetande fanns i arbetsställen med färre än 10 anställda år 2014.

Sett till antalet sysselsatta var tillverkning, skogs- och jordbruk samt transport de största näringarna.

Kommunen hade en förhållandevis hög förvärvsfrekvens, något som delvis kan förklaras av ett negativt flyttnetto (där arbetslösa personer flyttar från kommunen). Pajala ligger i Kiruna arbetsmarknadsregion.

I dagbefolkningen var cirka 15 procent pendlare 2014 (det vill säga bostad och arbetsort ligger i olika kommuner). Befolkningen pendlade främst till grannkommunerna Övertorneå och Kiruna, samt till Luleå.

Nedläggningen

• Omfattning: 500 tjänster
• Andel av förvärvsarbetande: 17 %

Kommunfakta

• Kommuntyp: Landsbygdskommun
• Folkmängd: 6 303
• Befolkningsutveckling: 0,13 %
• Sårbarhetsrang: 217

Arbetsmarknad

• Antal förvärvsarbetande: 2 940
• Förvärvsfrekvens i kommunen: 82 %
• Antal förvärvsarbetande i FA-regionen: 16 085
  

Utbildning

• Andel postgymnasialt utbildade: 10,4 %
  

Andel anställda per bransch

• Jordbruk, skogsbruk och fiske: 9,9 %
• Tillverkning och utvinning: 16 %
• Energiförsörjning; miljöverksamhet: 0,6 %
• Byggverksamhet: 9,7 %
• Handel: 8,1 %
• Transport och magasinering: 6,4 %
• Hotell- & restaurangverksamhet: 3,4 %
• Information & kommunikation: 0,6 %
• Finans- & försäkringsverksamhet: 0,5 %
• Fastighetsverksamhet: 1,4 %
• Företagstjänster: 6,4 %
• Utbildning: 10,6 %
• Vård & omsorg: 21,0 %
• Kulturella & personliga tjänster: 3,4 %
• Övrigt: 1,5 %

Exempel på kommunala insatser

I samband med nedläggningen genomförde kommunen främst tre övergripande insatser. Kommunen

• minskade de investeringar som kopplats till gruvan och den befolkningsökning som den förväntades generera. Konkret innebar det att kommunen avvaktade med att investera i ett nytt reningsverk, bostadsbyggande och en ny skola
  
• tog kontakt med Näringsdepartementet och riksdagspolitiker för att undersöka möjligheterna att få ekonomiskt stöd för att motverka konsekvenserna av konkursen
  
• bildade i nära samråd med Länsstyrelsen i Norrbotten den så kallade Pajalagruppen, en samverkansgrupp där bland annat företrädare från Länsstyrelsen, Pajala kommun och Arbetsförmedlingen deltog. Målsättningen var att samordna arbetet med att möta nedläggningen.

Genom kommunens näringslivsbolag tog de kontakt med lokala företag för att se vilket stöd de behövde.

Kommunen tog fram studien Samhällseffekter av fortsatt resp. avvecklad gruvdrift i Kaunisvaara för Pajala med grannkommuner och det betydelsefulla Norrbottniska Gruvklustret. Studien belyste positiva samhällseffekter av gruvdrift i Pajala och möjligheterna för framtiden, och tydliggjorde negativa samhällseffekter av nedlagd gruvdrift.

Exempel på regionala insatser

Länsstyrelsen var, tillsammans med kommunen, drivande i att bilda den så kallade Pajalagruppen. Utöver deltagandet i samordningsgruppen hade länsstyrelsen en rad uppgifter kopplat till sitt myndighetsuppdrag där de

• ansvarande för administrationen av utbetalningen via den statliga lönegarantin. I praktiken innebar det att med kort varsel säkerställa att lön till ett hundratal personer betalades ut (detta påverkade inte omställningsprocessen i sig, däremot bidrog det till att lindra effekterna i den lokala ekonomin)
  
• tillsammans med Luleå Tekniska universitet, Vinnova och det regionala näringslivet startade ett arbete med att undersöka förutsättningarna för långsiktigt hållbar gruvdrift.